torsdag 13 september 2007

Don Person

Det är trist att vi människor bedöms så olika. Det är olyckligt att en minister kan komma undan med svartbyggen och svart städhjälp så lätt. Att den typen av brott är så mänskliga, samtidigt som det är så avskummigt att planka på tunnelbanan, råka bli beroende av en annan drog än kokain eller helt enkelt bara bli sjuk. Att vi ser så tydligt vad som ska straffas och vad som ska belönas idag. Brott som kräver en investering är mänskliga, brott födda ur desperation är avskyvärda. Någonstans skulle det kännas bättre om det var tvärtom.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Du är dej lik. Det underbart att se : ) Själv känner jag hur jag sjunkit ner i nåt salgs tramsträsk. Dags att ta sig upp kanske...

Bolivar sa...

Det är höst lisa, jag avundas den som har ork att tramsa på hösten.

Anonym sa...

vi är vad vi gör. våra jobb är våra identiteter och de definierar våra värden.